Någonstans mitt i ingenstans.


Vi hade hört att "Lagunen" som det kallas skulle vara ett trevligt ställe att bada och hänga på så vi hoppade in i en taxi och drog dit. Längst ut på den där lilla spetsen till vänster blev vi avsläppta: http://www.dahab-info.com/citymap/index.html# Där fanns ingenting. Förutom vi, en massa vindsurfare, stark sol och nästan full storm.

Jag tänkte att det säkert brukade köra en massa taxibilar där emellanåt (eller taxi och taxi, privatbilister som plockar upp folk på sitt flak eller, om plats finns, inne i bilen) men nej. Så när vi efter några minuter kände oss färdiga med blåshålet var det bara att börja gå mot civilisationen. Gå och gå och gå tills vi efter någon halvtimme eller så till sist kommit så nära mänskligt liv att vi hittade en taxi som tog oss till lagunens Public Beach. Därifrån tog vi oss till hotellstränderna med hyrstolar, pizza och ryssar och lekte charter resten av dagen.

På väg hem mötte vi dromedaren igen. Den här gången hann jag inte undan utan stod plötsligt öga mot mule mot öknens konung. Men efter att ha försökt äta upp min kamera och nosa på barnen drog den vidare bort mot en supermarket. Och jag har lärt mig att dromedarer har helt sjukt stora fötter om man ser dem på nära håll.

Det blir inga bilder alls idag. Det tar flera minuter att ladda upp en enda och nu ska vi dra till stranden.

Kaffet utan kardemumma doftar för övrigt svagt av kardemumma.


Kommentarer
Postat av: anna

Oj, dromedarspänning. Jag vill höra mer.

2009-12-11 @ 09:34:06
URL: http://indievuxen.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0